Natalyah OX
1998
E:Saltomortal OX U:Niwa OX
ÃG:Hillevi Andersson
Jag kopte Natalyah eller Nattis som hon kallades, i juni fran Onyx araber i Uppsala -03.
Jag hade haft henne en manad pa prov innan jag bestamde mig for henne.
Nar jag fick hem henne skedde de en olycka.
Natalyah skadade sig pga av att hon hade sadelgjordstvang.
Jag tyckte inte att de var nagotjag ville ge mig in pa sjalv sa jag skikcade henne till ett par i Pitea ( Helena och Anders Thorell ) for inridning och sadel vanjning.
Nar jag kom dit med Natayah visade de sig att hon var valdigt mager,vi hade ju aldrig sett en arab i verkligeheten eutan bara pa bild sa vi trodde ju att alla araber var valdigt spada.
De tog en manad innan hon ens var i form for att borja ridas men undertiden som hon gick pa godning passade Helena pa att trana henne i rundkorall.
Nar de 3 manaderna jag hade betalat for gatt ut var Natalyah bara sadelvan och sutten pa men jag fick hem en helt annan hast.
Vi var basta vanner och i vantan pa en ny sadel passade vi pa att lara kanna varandra ordentligt.
Nar jag val fatt en sadel hade de gatt ett halv ar,men Natalyah var en drom.
Hon var valdigt speciell och manga var radd for henne men jag litade pa henne till 100% och hon pa mig.
Minns alla fina stunder vi hade tillsammans och den sorgliga delen av historien kommer nu.
Vi alskade varann men Natalyah tyckte inte om sadeln och man markte att de inte var som de skulle.
Hon drog pa sig smahaltor och nar hon fick en korsforlamning borjade jag fundera pa om de var ratt att fortsatta.
Jag alskade henne men jag kunde inte ha en dyr hast bara staende.
Natalyah larde mg nya saker varje dag men de var inte ratt mot henne, sa jag satte ut en annons lite pa skoj.
Om den ratta personen kom skulle jag kunna tanka mig att salja henne som avelsto eller kanske sallskap och promenadridning ibland.
Jag hittade hittade Hillevi Andersson i Vargarda (GBG). Natalyah bor nu hos henne och gar som avelsto.
De sista gangerna jag red Natalyah var de finaste minnena jag kunde fa av henne.
Jag glommer aldrig den kanslan nar transporten rullade ut fran stallplan med min van och sjalsfrende.
Sen fick jag Gazpazzo,han var vacker och alla tyckte om honom men han var inte min Natalyah.
De första dagarna var de valdigt svart att fara till stallet och ta hand om en annan hast.
Jag grat flera ganger men Pazzo var alltid dar med sin mule och trostade mig.
Jag hade fatt en ny van.
Saknar Natalyah fortfarande ibland och grater en skvatt.
De flesta kallade henne for en problemhast elelr knappskalle jag kallar henne interlligent för de var hon.
Ar man inte lika smart som en arab, kan man inte ha en!
Alskar dig Natalyah, de kommer aldrig att finnas en hast lika vacker och klok som du!
